Då jag i godan ro klev upp i morse och började pula så kändes det som en fin start på dagen, en lugn början med utrymme att vakna försiktigt. Lugnet varade i ungefär tre minuter, sedan började jag undra varför klockan på datorn inte alls stämde... Ja, jag hade missat framskjutningen av tiden och paniken var ett faktum.
Dagen blev av det disträa slaget, med litet vettigt gjort. Kanske har jag mest flutit runt, svävat ovan allt det andra.
Men helt plötsligt gör det ingenting. Jag tog en kvällspromenad och det var ljust och jag log, helt av mig själv. Huvudet har varit tomt, är det fortfarande och existensen har haft en hinna av enkelhet över sig.
Om någon skulle fråga mig idag om jag vill leva så är svaret tveklöst ja.
Dagens ord: Imma.
Dagens låt: "Church of your heart" med Roxette.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar