Dunkar varmt

Hela jag håller på att bli ny. Jag värker mig fram.

Jag växer och det är lite läskigt minsann. Tänk om jag håller på att bli en social prick, tillmötesgående och glad. Tänk om jag skall få smaka mer på lyckan.

Vem blir jag då?

Jag håller på att revidera hela min självbild just nu. Kanske är det på tiden, människor har höjt sina ögonbryn gång på annan den senaste tiden då jag obetänksamt kläckt "sanningar" om mig själv. Kanske har det varit så en längre tid förresten, jag har bara valt att inte se det. Lite ont gör det ändå att tänka att det jag tar i inte alltid blir till skit. Vissa saker jag tar i verkar ju bli till det bättre nu för tiden till och med. Vart tog all skit vägen? Vart tog Trasan vägen? Vem fan är det som bor i min kropp?

Hon som bor här i kroppen just nu leder mig till härliga ställen, till ställen där det bubblar. På mina långa skogspromenader är jag inte där jag brukar vara i den inre världen, i de mörkare delarna av djupet. Nej, nej. Helgens dagdrömmar har varit heta. Varje liten vik och glänta har bjudit på fantasier, som videofilmer i mitt huvud, om hett, passionerat älskande och många träd har varit som gjorda för att trycka upp henne mot. Jag som ibland ser mig som pryd har fått mig själv att rodna.

Jag har dock inte onanerat ute i det fria som ett par andra som jag under mina promenader funnit i buskarna gjort, men jag har funderat på vart en kan ha sex utomhus utan att bli påkommen. Sex i det fria är ändå något speciellt... Jag är född i helt fel tid, det tänker jag ofta och i många frågor.

Dagens låt: "I touch myself" med Blondie.

Dagens ord: Kåthet.