Då något i min själ måste dödas för att lämna plats åt någonting nytt är det lätt att glömma att jag inte får döda kroppen med. Diskrepansen mellan tanke och känsla blir i perioder av mitt liv farligt stor och varje gång glömmer jag bort hur en andas rätt.
Nu har Forsen med sitt sätt att rusa genom mig gett mig ett nytt perspektiv. Individer som kan vända mina perspektiv är sällsynta och blir således genast värdefulla.
Min nyfikenhet vaknar så sakteliga och återigen ler jag i smyg.
Dagens ord: Vakna.
Dagens låt: "Ett sällsynt exemplar" med Lars Winnerbäck.
"Ljus stanna kvar
Kom och var min vän
Ljusna mig igen, igen, igen"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
http://www.youtube.com/watch?v=FhPPJ5dolxU
Leenden i smyg är de bästa leendena. Men tårar är alltid bäst.
Tårar är alltid vackrast, jag håller med. Känner bara att jag behöver lite omväxling :)
Skicka en kommentar